Nyheter

Ta del av våra egna nyheter, eller information som rör hela LSS-branschen. Vi bevakar lagar och regler, och delar med oss av sådant vi tycker är viktigt för dig.

2023-12-08

Debatt: Nytänk kring finansiering krävs för värdig assistansreform

Frågan om finansieringen är central för assistansreformens framtid. Utan betydligt ökade resurser blir det omöjligt att tillgodose behoven på ett adekvat sätt. Trots att LSS och assistansreformen på papperet är en del av en rättighetslagstiftning där behoven ska vara styrande, behandlas de i praktiken som budgetposter av såväl stat som kommuner. Detta strider mot den ursprungliga intentionen och underminerar reformens syfte.

En bred riksdagsmajoritet enades efter 90-talets ekonomiska kris om regler för statens utgiftstak, vilket hindrar möjligheten att låna pengar för löpande utgifter. Att föreslå en årlig tillförsel av 10 miljarder till reformen genom upplåning är därmed politiskt omöjligt. Detta tvingar politiker att föreslå satsningar som finansieras genom besparingar inom samma utgiftsområde, vilket skapar en snedvriden prioritering.

För att öka resurserna på ett rättvist sätt och undvika att andra behövande får det sämre krävs nytänkande. Många partier uttrycker nu önskan om att luckra upp regelverket, och det är positivt. Sveriges låga statsskuld gör det möjligt att överväga indexering av årliga höjningar av assistansschablonen.

En möjlig lösning är att staten i ett förändrat regelverk lånar upp pengar till en fond. Denna fond kan användas för att tillfälligt täcka ökade kostnader för assistans och kommunala LSS-insatser vid exempelvis lågkonjunktur när skatteintäkter minskar. Det kräver att vi tänker utanför boxen för att finna hållbara lösningar.

Staten skulle behöva låna relativt små belopp, exempelvis 10 miljarder årligen för assistans och det dubbla för kommunala insatser. Dessa 20 miljarder motsvarar endast cirka 1,5 % av hela statsbudgeten. Det är en rimlig investering för att säkerställa en fungerande assistansreform och rättvis hantering av LSS-insatserna.

Förtydliganden behövs inte bara i finansieringsfrågan utan även kring Försäkringskassans (FK) agerande. FK har uppmanats att spara och det är tydligt att sambandet mellan kostnadsdebatten och FK:s restriktiva praxis är starkt. Därför är det avgörande att regeringen undersöker om FK tillämpar lagstiftningen enligt dess intentioner. Det är ytterst allvarligt om en myndighet agerar mot lagstiftarens vilja, och det måste åtgärdas.

Regeringen bör omedelbart tillsätta en utredning för att granska och eventuellt ändra behovsbedömningarna för att säkerställa att assistansen tilldelas enligt ursprungliga intentioner. Detta är en viktig åtgärd för att återställa förtroendet för assistansreformen.

Slutligen är det nödvändigt att erkänna den kroniska underfinansieringen av assistansschablonen. Om regeringen verkligen är engagerad i att stödja personer med funktionsnedsättningar måste tillräckliga medel tilldelas. En budgetpost på x antal miljarder kr måste ses som en investering i en inkluderande och rättvis framtid för alla. Det krävs beslutsamma lagändringar och omfattande resurstillskott för att bryta den destruktiva spiralen och återupprätta assistansreformens ursprungliga syfte. En ny LSS-lag och förändringar i ledningen för FK kan vara nödvändiga steg för att säkerställa en hållbar framtid för assistans och LSS-insatser i Sverige.

Skip to content